Ja?
Vad ska man tro?
I min värld så leder krav och mål till att man faktiskt försöker nå dessa. En lös beskrivning med "gör vad du vill sålänge du ler" leder sällan till något vettigt. Nu har även kommit fram till att min teori inte är fel, man gick från 29% till 98% (!) måluppfyllese. Nämen se vad lite krav och målsättningar kan leda till. Jag är dessutom helt övertygad om att det är de svaga barnen som tjänar mest på detta eftersom de tydligast får sina svagheter presenterade "du är precis under gränsen lite till så når du upp" och föräldrar kan inte glida undan med att "Kalle är lite svag i matte", nej Kalle är inte svag, Kalle är usel på matte, men om ni hjälper honom kommer han klara det här.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=758386
En del andra tycks däremot tro att krav skadar hjärnan på de stackars barnen. För det är ju verkligen för mycket krav som varit Sveriges problem. Professorn som skrivit är dessutom Finsk och om jag förstått det hela rätt ställer den Finska skolan mycket högre krav på sina barn och har därför också mycket bättre resultat.
http://www.politikerbloggen.se/2008/04/07/8644/
En del andra noterar att man numera "taktikväljer" kurser i språk och matematik eftersom dessa är mer värda än bollsport när man söker t.ex. KTH. När jag gick i gymnasiet så valde folk just bollsport och liknande eftersom det var mindre jobb för bra betyg (om man nu hade fallenhet för bollsport, jag fick ta programmering istället). Jan Björklund gläds (och jag med honom), medan rektorerna är rädda för barnens hälsa. Kan vi inte göra det enkelt för de stackars barnen och bara ge MVG direkt då?
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=756614
Vad är då min slutsats? Mät och styr, Mät med prov och belöna kurser i språk högre än idrott. Det är möjligtvis så att bollsport ska värderas högre om du vill bli idrottslärare men knappast för en blivande civilingenjör.
måndag 7 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar