Låt andra leva sina liv?

Via ett tips hittade jag en insändare om Birgitta Ohlsson. Snacka om att sätta sig på höga hästar. Självklart är det jätteslitigt att vara småbarnsförälder, jag behöver inte sträcka mig längre än till mitt gtalkfönster för att få en inblick i slitet som nattvak och blöjbyten innebär, men jag behöver inte heller sträcka mig längre än så för att se att det faktiskt går att dela upp bördan.

Men Eva, om vi män nu är så oförmögna att ta hand om barn och utvecklas, det kommer ta så lång tid att det ändå inte är värt det. Ska vi inte då skrota pappamånaden? Varför ska vi dela på barnvård, låt kvinnan vara i hemmet istället, inför ett fruavdrag på skatten där vi män kan minska vår inkomstskatt eftersom vi försörjer vår hemmafru. Eller så kan en del par få ihop det och leva modernt? Jag har full avsikt att ta mycket pappaledighet den dagen jag blir pappa. Inte bara för att kvinnan jag väljer att leva med inte kommer acceptera annat, men för att jag vill. Jag får återkomma om ett par år och berätta hur det gick. Men man ska inte tvinga in andra i sitt eget livsmönster bara för att man själv valde så.

http://www.expressen.se/debatt/1.1867622/birgitta-borde-stanna-hemma