Leder matematikundervisning till barn som förstår demokrati? Det betvivlar jag starkt, men å andra sidan kanske inte demokrati är det enda målet med 9 års skolgång? Om det var så tror jag vi skulle kunna skära ner ganska rejält på skolorna. Dessutom ville jag lära mig lite mer saker.
Ett stort problem med matematikundervisningen i grundskola och gymnasium är att lärarna är lata och inte arbetar med problemkonstruktion. Jag minns en föreläsare på KTH som sa, är inte svaret 0,1,2 eller pi har ni räknat fel. Det stämde inte alltid, men ofta var svaret något liknande och där räknade jag aldrig med något annat än papper och penna. Detta av två skäl, för det första klarade inte miniräknarna av den typen av tal som vi gjorde, för det andra var talen konstruerade så att det aldrig behövdes. Även på KTH var det ibland inte helt lätt att se användningen för kryss och skalärprodukter av vektorer och matriser, men det kom ofta i senare kurser.
Jag lärde mig räkna dubbelintegraler och partiella differentialekvationer (något som jag betvivlar att ens hälften av mina läsare vet vad det är). Använder jag det idag? Nej inte direkt, är jag ledsen för det? Nej, tvärt om. Jag fick även lära mig hoppa höjd på idrotten, när använder jag det? Jag fick lära mig om riksdagens arbetssätt, men jag kommer ju aldrig sitta i riksdagen. Ska vi skippa idrotten och samhällskunskapen eftersom bara ett fåtal elever kommer behöva det? Ska vi satsa på minimum varje gång? Jag har ingen användning för kemilektionerna jag gick på, om vi tar bort allt som inte direkt påverkar mig i mitt arbetsliv idag tror jag vi kan skära bort oerhört mycket från min utbildning. Skulle jag vilja göra det? Nej aldrig. Bildning kan man aldrig få för mycket av.
http://www.aftonbladet.se/kultur/article6515191.ab
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar