Var är ni nu, ni som brukar försvara tidigare dömda?

När har man avtjänat sitt straff?

Hampus Hellekant (Aftonbladet vill inte skriva ut namnet, men det tänker jag göra) vill bli läkare. För 9 år sedan mördade han Björn Söderberg ett brott han dömdes för, som han suttit i fängelse för och sedan frigivits. När ska man få en andra chans? Aldrig? När KI lyckades slänga ut honom så var det om jag minns rätt för att han ändrat namnet på sitt gymnasiebetyg från Hampus till hans nya namn. Där hittade KI en möjlighet att slänga ut honom. Nu har han sökt på nytt, antagligen med rätt namn på betygen och kommit in igen. Bevisligen har han alltså tillräckligt bra betyg för att komma in på läkarlinjen. Grunden att han inte kan avskiljas från utbildningen på grund av ett brott som inte har med den att göra är god. Men ska han inte kunna få läkarlegitimation för något som hände för 15 år sedan (han måste ju studera först), något han gjorde när han var 23 år gammal. Något han dömdes till 11 års fängelse för. Ett brott han faktiskt sonat.

Var är alla på vänsterkanten som brukar skrika sig hesa om att brottslingars andra chanser? Är det på grund av att Hampus är/var nazist och Björn Söderberg var syndikalist?

Själv tycker jag det är väldigt konstigt att han här ska straffas en andra gång för ett brott han inte begick som läkare, som begicks för 15 år sedan. Om Socialstyrelsen sen inte kan motivera att ge honom legitimation så får han väl forska eller något liknande. Eller flytta, men att bara kasta ut honom med hänvisning till ett avtjänat straff smakar illa i min mun.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4200301.ab
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hampus_Hellekant