Björn Jonasson skriver på SvD (enda vettiga högstadiekompisen vad jag vet) om räntorna och bolånen och om hur vi håller på att få en ohållbar bostadsbubbla. Om vi har en bubbla eller inte debatteras det friskt, men något vi inte kan bortse ifrån är att priserna ökat kraftigt. Min egen lägenhet har ökat i värde med c:a 10000kr per månad sen jag köpte den. Rimligt? Nja, min lön har inte direkt följt samma kurva.
Björn föreslår att vi ska frikoppla bostadsräntorna från reporäntan. Han kanske ser det ur en nationalekonoms ögon, men jag tycker han missar två starkt bidragande och en konsekvens.
Det enda som kommer hända om bankerna "tvingas" höja räntorna med 2%-enheter (eller valfri godtycklig siffra) är att vi kommer öka bankernas vinster, sen ser jag inte hur vi ska kunna förena detta med fritt företagande. Dessutom, folk tittar idag inte på priset, det tittar enbart på månadskostnaden. Väldigt få ifrågasätter om en etta i Stockholm är värd 2Mkr, de tittar enbart på 5000kr/månad i kostnad.
Det här visar faktiskt en brist i det svenska systemet. Bankerna tar aldrig någon risk när de lånar ut pengar till en privatperson för ett husköp. Om jag inte kan betala eller värdet sjunker för mycket så blir jag av med säkerheten men har fortfarande överskottslånet kvar. Banken tar ingen förlust. Inte ens under 90-talskrisen var förföll särskilt många svenska bolån just eftersom vi siter i en rävsax. Kan vi inte betala fastnar vi med en livstidsskuld och hamnar ur askan i elden. Hade bankerna istället tagit risken att jag som bolånetagare så hade bankerna haft ett egenintresse i att dämpa utlåningen eftersom deras riskexponering då ökar. Hade bankerna tagit del i risken hade de inte lånat ut 2Mkr för en etta i Stockholms innerstad.
Nästa sak som missats är bristen på marknad. Jag lyssnade på en del vänsternissar och flyttade helt enkelt till USA för ett par månader sen. Jag kom hit, hade inget social security number, ingen bekräftad inkomst noll kreditvärdighet etc. Hur lång tid tog det mig att få en lägenhet med förstahandskontrakt i ett populärt område? Visst, jag bor inte i motsv. Stockholms innerstad men jag bor i ett teknikindustri tätt område (jag kan kasta sten på Google om jag vill). Tre månader? Nej, två dagar. Jag skaffade en 60kvm lägenhet på två dagar. Hur lång tid skulle det ta mig att få ett hyreskontrakt i Stockholm? En evighet. Så problemet är att det inte finns något alternativ till att köpa en lägenhet. Många är rädda för att hyrorna kommer rusa om vi släpper hyressättningen fri. Vad jag tror kommer hända och vad som nog skulle vara skadligare för svensk ekonomi är att bostadsrättspriserna kommer rasa.
Så, ur min synvinkel så göds våra bopriser av två saker. Bankernas obefintliga risktagande och att det inte finns ett alternativ med den döda hyresmarknaden.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/politikerna-maste-ingripa-mot-bostadsbubbla_5848167.svd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fler-regleringar-ar-ingen-losning_5850781.svd
Min kortsiktiga lösning på bostadsbubleproblemet är att slopa ränteavdragen. Din analys att folk inte värderar bostadens faktiska värde, utan hur mycket de har råd att låna är korrekt. Med slopade räntebidrag blir det dyrare att låna vilket är ett incitament till att inte göra det.
Men sedan ser jag de höga bopriserna i Stockholm som något positivt. Det är den enda drivkraften för att få ut människor på landsbyggden. Då pratar jag inte om vischan utan om våra Bruksorter som Forshaga och Fagersta. I den mån bruken finns kvar är de idag teknikkrävande industrier som behöver högskoleutbildad arbetskraft, men de som var ambitiösa nog att lämna bruket för att skaffa sig en högre utbildning kommer inte tillbaka om man erbjuder dem en billig lya efter att de måste lämna studentkorridoren. Många av dem bor till och med kvar i sina studentlägenheter efter examen, och det var väl inte meningen. Resultatet av det vi har nu blir att vi avfolkar landsbygden för varje bostad vi skohornar in i storstaden, men än värre är att vi samtidigt utarmar landsbygden på kometens som behövs för att upprätthålla de företag där de som bor kvar jobbar.
Skicka en kommentar